Den 17 december påbörjades mitt terapeutiska genombrott. Efter fem och ett halvt års målmedvetet arbete kom äntligen stark smärta (fast inget märkvärdigt för en vuxen att bära) och tårar från min första spädbarnstid, när jag låg på Rosenterapibänken. Dörren är öppnad. Nu vet jag, vad jag länge haft på känn: Jag kommer att bli helt frisk.
Detta trots att jag har varit med om det VÄRSTA som kan drabba en människa. Jag var en hårsmån från att dö eller bli sinnessjuk, när jag var tre-fyra månader gammal. Jag var jävligt, jävligt, jävligt illa ute. (Detta har också kommit upp i Rosenterapin)
Det är viktigt att påpeka att alla som känner att dom har varit eller är med om det VÄRSTA som kan hända en människa har full rätt att känna så.
Den positionen har plats för hur många som helst. Jag tror att barn ofta tvingas maktlöst uppleva det VÄRSTA. Vi vuxna mer sällan.
Normalt sett brukar jag känna mig helt frisk på kvällen efter Rosenterapin, men denna gång satt känslan i ett dygn längre. Och det är som om ett plågsamt känslomässigt missljud längst inne i mig äntligen har tystnat.
Inget himlastormande känns det som, men ändå helt annorlunda. Som om allt äntligen är på väg att bli normalt.
Jag har haft stor hjälp av den dansgrupp i frigörande dans, som jag är med i. Vi har träffats tre helger under hösten och gruppen är en ren terapigrupp för mig. Där jag har haft vad jag kallar urmänskliga möten. Det möte varje spädbarn måste få med sin mamma (eller annan vuxen) för att hitta trygghet och tillit i livet.
Ett möte av total enhet, helhet, bekräftelse. Kärlek. Gudsupplevelse. Transpersonell upplevelse. Det som finns närvarande i varje ömsesidig förälskelse, som inte är en prestation, utan bara händer. En TOTAL VARA-upplevelse.
För första gången har jag kunnat öppna mig kraftfullt för den upplevelsen i ett möte, utan rädsla eller skuld och dessutom uppmärksamma och medvetandegöra den, så att den blir en outsinlig kraftkälla i mitt liv. Detta gjorde att mitt sammanbrott kunde inledas. Jag hade den livlina, som behövdes för att öppna dörren till helvetets innersta rum.
Likt Arkimedes fann vätskans lyftkraft, har jag funnit MÖTETS lyftkraft.
Tobbe
1 januari 2003
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar